Kan det vara en begynnande 40-års kris? Nä, jag har ju ändå några år kvar... eller...kan det börja så här tidigt?
De senaste veckorna har jag och barnen varit jätteförkylda och när jag inte orkat göra så mycket mer än sitta stilla på en plats, har jag utvecklat detta. Vet inte om det är riktigt sunt eller hur det ska ses?!
Men nu är det i det läget att jag har lite svårt att sluta och jag tror det är då man räknas som beroende.
Det är kanske lika bra att så här offentligt då erkänna allt......Jag misstänker att jag i vissa människors ögon kommer att ses som en riktig dåre, kanske endel säger upp bekantskapen. Andra kanske är snällare och bara ruskar på huvudet, kanske någon till och med kan ha lite förståelse för mitt behov och har tips på hjälp, ja det snurrar i mitt huvud just nu.
Men lika bra att ta tjuren vid hornen så här kommer min stora bekännelse, Jag tror att jag har blivit en stickoholic med en viss inriktning på mössor, hmmm ja, jag vet att det snart är vår och ingen längtar väl som jag. Men jag får väl lägga dem på lager till dess att det ofrånkommliga uppenbarar sig, nämligen att det blir höst en gång igen.
Så för dig som läst detta kan jag nu bara säga: jag har lättat mitt hjärta och jag vet inte vad det kommer att få för konsekvenser men det känns ändå liiiite bättre :-)Ja det kan väl vara läge att visa resultaten också så de kommer här nedanför, varsågod!
Härligt beroende tycker jag! själv är jag periodare på den fronten. Ja, du vet ju från i onsdags att jag är lite trött och missnöjd med det jag håller på med just nu, men kan ändå inte låta bli. Måste bara se om jag hittar ett nytt nystan.
SvaraRaderaHoppas du hittar garn så att det räcker! Javisst är det lite roligt, jag är nog lite av periodare jag också och nu är det som sagt period: mössperiod :-))
SvaraRadera